Begrepp
Vad är hedersvåld? Vad innebär hedersförtryck och vilka former kan det ta? Vanliga begrepp och företeelser inom så kallad hederskultur och dess skadliga kulturella mönster som inskränker människors fri- och rättigheter förklaras här. För mer djupgående information se sidan Forskning om hedersvåld.
Barnäktenskap
“When girls are allowed to be girls, everybody wins.”
Vad är barnäktenskap?
Enligt UNICEF har 700 miljoner av de kvinnor som lever idag blivit bortgifta som barn. Mer än en tredjedel av dessa kvinnor var yngre än 15 år när de giftes bort. Barnäktenskap bland flickor är vanligast i södra Asien och i afrikanska länder söder om Sahara. Vid flykt ökar risken för att flickor tvingas in i barnäktenskap. I Sverige är barnäktenskap förbjudet enligt lag.
Barn i barnäktenskap förlorar sin barndom, rätten till sin egen kropp och rätten till ett självvalt liv. Enligt svensk lag har barn rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och att bli respekterad för sin egen åsikt. Att barn blir bortgifta är ett brott mot dessa principer och ett brott mot barns hälsa och utveckling.
Barnäktenskap är alltid ett brott
Flickor i barnäktenskap riskerar att skadas allvarligt eller dö vid komplikationer under graviditeter och förlossningar eftersom deras unga kroppar inte är redo att klara av att bära eller föda ett barn. Flickor som gifts bort får ofta inte gå klart skolan och riskerar därför att hamna i långvarig fattigdom. Riskerna för våld och övergrepp ökar också för flickor som tvingas in i barnäktenskap.
Även pojkar gifts bort, men inte alls lika ofta som flickor. Det finns flera olika orsaker till att främst flickor gifts bort; fattigdom i familjen, föreställningar om att flickor ”skyddas” om de gifts bort tidigt, starka sociala normer och påtryckningar, hedersnormer och värderingar, traditionella och religiösa sedvänjor om barnäktenskap, samt nationella lagar som inte förbjuder eller fördömer barnäktenskap.
Att bekämpa barnäktenskap är att kämpa för barns möjligheter att utveckla sina grundläggande mänskliga förmågor. Detta är en förutsättning för barn att leva ett fullgott mänskligt liv.
Hedersvåld - hedersrelaterat våld och förtryck
Vad är hedersvåld och hedersförtryck?
Hedersvåld eller hedersförtryck betyder att människor, oftast unga kvinnor, begränsas och hindras att leva ett självvalt liv för att bevara familjens och släktens heder. Detta kan ske på olika sätt – allt från begränsningar och kontroll av saker som klädval, vänner, fritid och rörelsefrihet, till livsviktiga beslut om utbildning, arbete, giftermål och även skilsmässa. Hedersrelaterat våld och förtryck sker i första hand av nära omsorgspersoner. Det är oftast unga individer och mest flickor som drabbas, men även pojkar och män kan bli offer för hedersvåld. Speciellt utsatta grupper är hbtq-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext.
Hedersrelaterat förtryck och våld har en tydlig kollektiv karaktär. Det betyder att hela släkten eller den sociala gruppen ansvarar för att bestämma och utföra bestraffningar när familjens eller släktens heder anses ha förlorats. Det kan räcka med ett rykte om en ung kvinnas påstådda beteende för att dra skam över hela familjen.
Hedern är starkt bunden till ”betraktarens öga”; vad andra säger om vad en kvinnlig familjemedlem sägs ha gjort är viktigare än vad hon faktiskt gjort eller inte gjort. För att återta hedern som har förlorats utsätts hon för hot och våld. I de mest extrema fallen förekommer hedersmord. Förövarna kan vara både män och kvinnor. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer bland olika etniska grupper och religioner.
Hedersförtryck och hedersrelaterat våld är ett sätt att ta kontroll
I grunden handlar hedersrelaterat våld och förtryck om att kontrollera kvinnors sexualitet. I grupper med hederstänkande betraktas kvinnans sexualitet som en kollektiv angelägenhet och en måttstock för familjens och släktens heder. Hederstänkandet domineras av en stark oskuldsnorm där flickor skall vara blygsamma och respektabla och framför allt vara oskuld på sin bröllopsdag. Detta får allvarliga konsekvenser för flickor och unga kvinnor vars grundläggande fri- och rättigheter kränks genom att deras livsutrymme förminskas på en rad olika sätt.
I TRIS studie UNG 018 - En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala, uppger var femte flicka (20%) och var tionde (10%) pojke att de lever med ett oskuldskrav. Risken att drabbas av inskränkningar i livsutrymme, hot och våld samt inskränkningar i valet av framtida partner är mycket större bland dessa ungdomar än bland kontrollgruppen som inte har ett oskuldskrav.
Läs mer om TRIS studie UNG 018 här.
2004 antog FN:s generalförsamling en resolution som uppmanar samtliga medlemsländer att bekämpa orsakerna till och eliminera våldsbrott mot kvinnor som utförs i hederns namn. Enligt resolutionen ska alla former av våld mot flickor och kvinnor, inklusive våld som begås i hederns namn, identifieras och behandlas som ett våldsbrott och vara straffbart enligt lag.
Hedersvåld eller hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll av kvinnors sexualitet vilket får allvarliga konsekvenser för flickor och unga kvinnor då deras grundläggande fri- och rättigheter kränks.
Intellektuell funktionsnedsättning och hedersrelaterat våld och förtryck
Hur drabbas personer med funktionsnedsättning?
Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också personer med funktionsnedsättning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en familj med hederstänkande utsätts därför också av begränsningar och kontroll av framför allt kvinnors sexualitet. Men förtrycket och våldet är annorlunda, vilket även får andra konsekvenser för den drabbade individen.
Personer med en intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersvåld och hedersförtryck är en mycket sårbar och svårupptäckt grupp. Gruppen är sårbar på grund av en stark beroendeställning till sina omsorgsgivare som samtidigt utsätter dem för våldet. Sårbarheten beror också på att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta har ett annat tänkande kring önskvärd behandling och inte alltid förstår vad som förväntas av omgivningen.
Till exempel kan det vara svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning att förstå oskuldsnormen och konsekvenserna av att bryta mot familjens förväntningar kring framför allt sexualitet. Gruppens utsatthet är extra svårupptäckt då det hedersrelaterade våldet och förtrycket tar sig andra uttryck och får andra följder. Eftersom personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta har svårt att förstå vad det de utsätts för betyder, kan motstånd mot våldet – och chansen för utomstående att upptäcka våldet – helt utebli.
Personer med Intellektuell funktionsnedsättning utsätts ofta för ett passivt hedersvåld
Istället för fysiskt våld som oftast är mer synligt är hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta ett passivt våld. Det kan räcka med att inte hjälpa personen med grundläggande behov av saker som medicin eller praktiskt stöd i vardagen för att få personen att lida stor skada. I en hederskontext betraktas personer med intellektuell funktionsnedsättning som en skam för familjen och därför blir det extra viktigt att höja familjens status genom att ta till olika åtgärder.
En av dessa åtgärder som ofta drabbar personer med intellektuell funktionsnedsättning är vilseledande äktenskap som sedan den 1 juli 2014 är en brottslig handling i Sverige. Vilseledande äktenskap innebär att man förmår en individ med intellektuell funktionsnedsättning att tacka ja till att gifta sig utan att individen förstår vad det innebär. Istället lockas individen med konkreta saker som exempelvis den stora bröllopsfesten och den fina brudklänningen. Genom att personen med intellektuell funktionsnedsättning ingår äktenskap anses man bli ”normal” inom den hedersrelaterade värdegrundens kontext.
Långt ifrån alla som drabbas har en diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning och långt ifrån alla utsatta upptäcks av myndigheterna. Dessa personers specifika sårbarheter gör att de ofta faller mellan stolarna och sällan får all den hjälp och de insatser de behöver. För att bättre kunna arbeta och bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver målgruppen synliggöras och kunskap spridas.
TRIS och dess arbete med Intellektuell funktionsnedsättning och hedersvåld
TRIS har lång erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersvåld. TRIS rapport Trippelt utsatt (2012) är den första som kartlagt omfånget och karaktären av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext i Sverige. TRIS har också tagit fram metodhandboken Nå- vidare; ett gruppmaterial för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning.
TRIS har även tagit fram kommunikationsverktyget Våga förstå! tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland. Verktyget hjälper barn och unga med kommunikationssvårigheter att uttrycka sina känslor och prata om sin utsatthet med hjälp av bilder och emojis.
Läs mer om kommunikationsverktyget Våga förstå! här.
Madickengården - det enda skyddade boendet i Sverige med dokumenterade kunskaper kring hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. För information och placeringar besök: www.madickengarden.se
Könsstympning
Vad är könsstympning?
Kvinnlig könsstympning har som syfte att genom ett fysiskt övergrepp på flickor kontrollera deras kroppar och begränsa deras sexualitet. Ytterst handlar det om att se till att kvinnan bevarar sin oskuld tills hon gifter sig. Detta grundar sig i tanken att familjens heder beror på kontrollen av kvinnors och flickors sexualitet.
Kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag (Lag 1982:316), även om övergreppet sker utanför Sveriges gränser (Lag 1998:407)
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett mycket grovt uttryck för hedersrelaterat våld och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Enligt FN har ca 200 miljoner flickor och kvinnor blivit utsatta för någon form av kvinnlig könsstympning. Av dessa flickor och kvinnor är 44 miljoner under 14 år. Det förekommer könsstympning i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Mellanöstern. Flickor från spädbarnsåldern upp till 15 års ålder riskerar att utsättas för könsstympning i dessa länder.
Ingreppet innebär att delar av flickors könsorgan skärs bort eller skadas på annat sätt. Exempelvis kan hela eller delar av klitoris skäras bort. Det är ofta kvinnor som utför stympningen och det sker oftast helt utan bedövning och med hjälp av något vasst föremål, såsom en smutsig kniv eller ett rakblad.
Vid själva ingreppet kan svåra blödningar och infektioner uppstå, i vissa fall med dödlig utgång. Att ha utsatts för könsstympning leder ofta till ett livslångt fysiskt och psykiskt lidande. En kvinna som har genomlidit könsstympning kan lida av svåra smärtor och komplikationer vid menstruation, samlag och förlossning.
Det är svårt att beräkna hur många flickor och kvinnor som är drabbade av eller riskerar att utsättas för könsstympning i Sverige. Enligt Socialstyrelsens uppskattning (2015) kan det finnas ca 38 000 flickor och kvinnor i Sverige som är könsstympade.
Kvinnlig könsstympning förekommer i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Mellanöstern. I Sverige är kvinnlig könsstympning ett brott sedan 1982.
Tvångsäktenskap
Vad är tvångsäktenskap och äktenskapstvång?
Sverige har sedan den 1 juli 2014 en lag som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Det stärkta skyddet består i införandet av två nya brott, äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa (Lag 2014:381). Dessutom ges barn inte längre dispens för att ingå äktenskap. Enligt svensk lag måste man vara 18 år eller äldre för att få gifta sig.
Att själv välja den man vill gifta sig med är en mänsklig rättighet och tvångsäktenskap är förbjudet i svensk lag. Men inom en hederskontext finns tron att familjen skall välja ut en lämplig livspartner åt sina barn. Familjens påtryckningar kan ske med mer eller mindre inslag av hot och våld, eller genom att man på något sätt övertalar den unge att ingå äktenskap mot sin egen vilja.
Ibland låter barn eller unga vuxna det ske helt utan motstånd eftersom hedersnormerna och påtryckningarna från föräldrarna kan vara så starka att barnen inte ens kan tänka sig att gå emot familjens önskemål.
Förbud mot äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa
Äktenskapstvång betyder att man genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet tvingar en person att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för att utsätta någon för äktenskaptvång är fängelse i upp till fyra år. Utnyttjande av utsatt belägenhet betyder att det är förbjudet att till exempel utnyttja offrets beroendeställning till gärningsmannen.
Det kan betyda att offret har en intellektuell funktionsnedsättning eller att det är ett barn som utsätts för påtryckningar av sina föräldrar för att ingå ett äktenskap. Förbudet gäller även om det handlar om informella äktenskap under olika religiösa eller traditionella former som inte är juridiskt bindande enligt svensk lag.
Vilseledande tvångsäktenskapsresa betyder att man lurar en person att resa utomlands för att genom hot, tvång, övertalning eller utnyttjande av utsatt belägenhet få personen att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Vilseledande tvångsäktenskapsresa är ett brott som kan straffas med fängelse i högst två år.
Vilseledande tvångsäktenskapsresa innebär att genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmå en person att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse utomlands.
