Forskning om hedersvåld

Kartläggningar

• Eriksson, Matilda. Länsstyrelsen Östergötland, 2020. Nationell kartläggning. Bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta – under 2019. SCB har på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland genomfört en enkätundersökning på temat bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning och omfattade två enkäter, en till socialtjänstförvaltning och en till utbildningsförvaltning, i samtliga 290 kommuner.
  Kartläggningen är viktig då det är den första i sitt slag som ger en bild av antalet individer som ryckts bort från sitt sammanhang och med stor sannolikhet utsatts för brott. Dessa individer, främst barn (172 barn) är i stor beroendeställning till sina omsorgspersoner och har mycket begränsade möjligheter att larma myndigheter för att få stöd och skydd. Väl utomlands är deras chanser att få hjälp näst intill omöjligt.

• Gunnarsson, Serine. Ghadimi, Mariet. Davidian, Talin. Hellberg, My. 2020. Gömd & Glömd – en rapport om hedersrelaterat våld och förtryck mot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (PDF). Rapporten är en del av TRIS treåriga (2016–2019) projekt Gömd & Glömd som finansierades av Arvsfonden och bygger på kartläggningar av det hedersrelaterade våld och förtryckt som drabbar vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext i Sverige – en målgrupp som hittills varit bortglömd i debatten och litteraturen om HRV.
  Rapporten bygger på kvantitativa och kvalitativa kartläggningar kring målgruppens utsatthet. Dessa har genomförts med såväl yrkesverksamma som med vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med projektet i stort har varit att öka kunskapen samt höja medvetenheten i samhället om målgruppens utsatta position.

• Ghadimi, Mariet. Gunnarsson, Serine. 2019. Ung 018 – En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala (PDF). TRIS – tjejers rätt i samhället har på uppdrag från Socialförvaltningen i Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län kartlagt förekomsten av våldsutsatthet med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer bland unga i Uppsala. Denna kartläggning lyfter särskilt frågan kring tvångsäktenskap, barns ofrihet i vardagen samt vad unga tycker om lagen mot tvångsäktenskap och barnäktenskap som trädde i kraft den 1 juli 2014. Rapport har en jämförande och beskrivande ansats.
  Kartläggningen baseras på ett redan utformat enkätformulär. Enkätformuläret har tagits fram under ledning av docent Sara Högdin vid Högskolan i Halmstad inom ramen för en storstadsstudie som genomförts i Stockholm, Göteborg och Malmö. I projektgruppen för framtagandet av enkätformuläret ingick docent Astrid Schlytter, filosofie doktor Devin Rexvid, doktorand Mariet Ghadimi samt projektassistent My Bodell. Totalt har 1063 ungdomar svarat på enkäten.

• Ghadimi, Mariet. 2019. Artikeln När vänner av motsatt kön inte tillåts - ungdomars erfarenheter av föräldrars restriktioner är ett viktigt bidrag i forskningen om ungdomars vänskapsrelationer skriven av TRIS verksamhetschef Mariet Ghadimi. Tidigare studier om vänskapsrelationer fokuserar främst på ungdomars faktiska relationer med vänner och inte på om unga tillåts ha vänner eller inte för sina föräldrar. Studien lyfter möjliga förklaringar till varför en grupp ungdomar inte tillåts umgås med vänner av motsatt kön och vilka eventuella konsekvenser det kan innebära för en ungdom att inte få umgås vänskapligt med vänner på grund av vännens kön.  

  Då de flesta ungdomar i Sverige är fria att umgås med vänner av motsatt kön kan det upplevas som stigmatiserande för den som inte får det är en viktig fråga som lyfts i studien. En annan fråga som lyfts är om restriktioner avseende  vänskapsrelationer med det motsatta könet kan försvåra en ungdoms deltagande i könsblandade  vänskapsgrupper i andra sammanhang. En viktig fråga är om och på vilket sätt kyskhetsnormer bidrar till att vänskapsrelationer med det motsatta könet sexualiseras. Innebär detta att potentiella kontakter med det motsatta könet, exempelvis i skolan eller senare i arbetslivet försvåras?  Om det är så hur påverkas ungdomars integrationsmöjligheter i samhällen där könsintegration är norm.  

  Artikel är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BARN. Tidskriften har en tvärvetenskapliga profil och presenterar artiklar från olika akademiska discipliner. 

• TRIS- tjejers rätt i samhället. 2012. Trippelt Utsatt- om hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning (PDF). 
  I Trippelt utsatt presenteras omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning på gymnasiesärskolan, där bland annat det sexuella handlingsutrymmet studerats. Studien består av två enkätundersökningar; en riktad till elever på gymnasiesärskolan där ca: 220 elever svarat på en elevenkät, och en riktad till skolpersonal på gymnasiesärskolan där ca: 120 skolpersonal svarat på en lärarenkät.
  Studien genomfördes på totalt nio gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. I rapporten synliggörs den utsatta situation som flickor i en hederskontext framförallt i gruppen med utländsk bakgrund lever med. Vidare lyfts att även pojkar som lever i en hedersrelaterad kontext är en utsatt grupp bland ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning.

• MUCF- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (fd Ungdomsstyrelsen) 2009. Gift mot sin vilja (PDF). I rapporten beskrivs situationen för flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män upp till och med 25 år utifrån de kunskaper och erfarenheter som gjorts inom forskning och i praktisk verksamhet. Här beskrivs även den kompetens som finns hos olika myndigheter. Rapporten identifierar utvecklingsbehov och lämnar förslag på förebyggande åtgärder.

• Schlytter, Astrid. Ghadimi, Mariet. Högdin, Sara. Rexvid, Devin och Backlund, Åsa. 2009. Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad – omfattning och karaktär (PDF).
  Studien består av två delar: en enkätundersökning (även kallad för UNG08) bland ungdomar i årskurs nio där 2356 elever besvarade enkäten, och en aktstudie av ärenden som rör omhändertaganden med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU. Det överordnade syftet i båda delstudierna är att skilja ut den grupp av flickor och också pojkar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar.

• Ghadimi, Mariet. 2007. Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar (PDF). Ungdomars attityder till sexualitet är ett återkommande tema inom sexualitetsforskningen. Generellt instämmer ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning i så kallade “oskuldsnormer”, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga sexuella handlingsutrymmet än ungdomar med svensk bakgrund.
  I denna artikel undersöks detta samband mer ingående samtidigt som det kontrolleras mot andra sociala bakgrundsfaktorer.
  Studien bygger på en enkätundersökning som gjordes år 2002 där 1193 elever i årskurs sju, åtta, och nio deltog. Resultatet från denna enkätundersökning redovisas, förutom i Ghadimis artikel (2007), Om kravet på oskuld - en studie av flickors respektive pojkars föreställningar, även i Högdins (2007) avhandling, Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan (PDF).

• Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan (PDF). Avhandlingen bygger dels på en enkätundersökning bland 1193 elever i årskurs 7,8 och 9 i fyra skolor i en större svensk stad; och dels på en intervjustudie där rektorerna vid dessa skolor intervjuats.
  Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera ungdomars förutsättningar för lärande där studien antar en jämförande ansats utifrån kön och etnisk bakgrund samt utifrån en kombination av dem båda. Resultatet från enkätundersökning redovisas, förutom Högdins (2007) rapport, Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan även i Ghadimis artikel, Om kravet på oskuld - en studie av flickors respektive pojkars föreställningar (PDF).

• Socialstyrelsen. 2007. Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma – Allmänna tendenser med fördjupad analys kring utsatthet för kränkande behandling, hot och/eller våld, särskilt hedersrelaterat våld från nära anhöriga (PDF). 
  Rapporten fokuserar på att beskriva likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. I viss utsträckning görs också jämförelser mellan ungdomar med olika ursprung. Det gäller ungdomar med svensk bakgrund i betydelsen att båda föräldrarna är födda i Sverige/Norden och ungdomar med utländsk bakgrund i betydelsen att båda föräldrarna är födda någon annanstans. 
  Totalt har 5 238 elever vid sammanlagt 98 skolor besvarat enkäten. 160 skolor ingick i det urval som gjordes av SCB. Det innebär att undersökningen kännetecknas av ett mycket stort bortfall, som komplicerar möjligheterna att dra generella slutsatser på riksnivå. Rent statistiskt handlar det om ett bortfall i storleksordningen 50 procent.